Jag har läst diverse nobelpristagare. Inte jättemånga men tillräcklgit många för att dra slutsatsen att, även om alla inte skriver litteratur som tilltalar mig så skriver de ändå bra. Språket, upplägget, intrigerna – de är alla intressanta.
Sen läste jag Herta Müllers Kungen bugar och dödar och fick ta tillbaka allt jag skrev här ovan. Det var så torrt och tråkigt! På gränsen till pinsamt. Bara elände och självömkan, på ett konstlat språk. Lite som; jag anväder svåra ord jag knappt förstår så tror alla att jag är intelligent.
Utan längre utlägg: Det var utan tvekan århundradets besvikelse såhär långt.
Sen läste jag Herta Müllers Kungen bugar och dödar och fick ta tillbaka allt jag skrev här ovan. Det var så torrt och tråkigt! På gränsen till pinsamt. Bara elände och självömkan, på ett konstlat språk. Lite som; jag anväder svåra ord jag knappt förstår så tror alla att jag är intelligent.
Utan längre utlägg: Det var utan tvekan århundradets besvikelse såhär långt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar