lördag 28 januari 2012

Ingen smutsig postapokalyps


 Moskva år 2034. Vi är tillbaka i metron. Denna gången på stationen Sevastopolskaja, i utkanten av det befolkade tunnelsystemet. Man tappat kontakten grannstationerna och sina egna handelskaravaner som vandrat dit. Flera spaningstrojkor försvunnit i tunnlarna. Slutligen skickas en udda duo bestående av den mystiske Hunter och den gamle tågassistenen Homeros ut bakvägen in i Metron och i en kamp mot klockan kämpar de för att rädda Metron mot en okänd farsot.

Metro 2034 är Dmitrij Gluchovskijs andra bok om ett postapokalyptiskt Moskva och människorna som bosatt sig i stadens tunnelbanesystem. Det är en spännande bok med en bra story och Gluchovsijs språk är som vanligt fängslande. Bara ansiktet på omslaget får mig att rysa av obehag och vällust. Även översättningen känns bra. Ändå känns det som om något mycket väsentlig saknas.
 
Ibland får jag känslan av att boken är ihopslängt för att tjäna kosing på föregångarens succé. Där Metro 2033 ingav en känsla av mystisk, ondska, förtvivlan och nyskapande är Metro 2034 bara blasé. Något som ena stunden är mörkt och skrämmande viftas i nästa ögonblick bort som ett missförstånd. 2033 fick kritik för frånvaron av kvinnliga karaktärer men jag hakar upp mig mer på hur uppföljarens kvinnliga huvudroll framställs. Sasja är en ung kvinna med ett grymt förflutet, som lätt skulle kunnat vara spännande och intressant men som istället används som en kliché vars enda uppgift tycks vara att bli blint förälskad och frälsa den macho hjälten. Metro 2034 börjar med en kittlande känsla av mörker och slutar gåtfullt men däremellan är känns det som årets största klyscha och väldigt lite som den smutsiga postapokalyps jag önskade mig. 

tisdag 17 januari 2012

Yes please / No never

Jessica på Ord och inga visor listar formuleringar som får henne att vilja läsa en bok nu genast, alternativt aldrig i hela helvete. Sedan läste jag samma lista Enligt O och funderade på om våra listor inte skulle nästan se likadana ut, fast tvärt om. Alltså måste jag göra min egen lista.

Yes please
Dystopi
En mörk och dyster framtid
Mörkt, skitigt och spännande.
Postapokalyps
Vampyrer
Zombies
Poetiskt språk
Samhällssatir
Klassisk spökhistoria
Suggestivt och ondskefullt

No never
En kvinnas kamp
BOATS (based on a true story)
Brutalt ärlig
...i samma anda som...
Gripande uppväxtskildring
Mysig och varm
...jakten på mördaren tar våldsamma vändningar...
...med en fot i Stockholm och en i barndomens trygga småstad...
...relationsroman fylld av både humor och allvar...
Psykologisk spänningsroman
Självhjälp
Modern andlighet

Jag känner att jag missat något mycket väsentligt men det får helt enkelt vara så för nu har jag inte tid att blogga mer. Nu är det banne mig handboll på TV!

söndag 15 januari 2012

Bokåret 2011

Helt oförhappandes och flera veckor försenat kommer här en liten summering av bokåret 2011. Jag förstår att ni har längtat något oerhört!

Årets naturupplevelse: Det ogästvänliga arktiska havet i Dan Simmons the Terror blandat med de svenska vinterstormarna. Oslagbart!
Årets lyckorus: Susan Hills the Woman in black gör sig omåttligt bra en stormig vårvinterkväll, när vinden viner och regnet smattrar mot rutan. Glädje i en liten skräckfylld ask.
Årets besvikelse: Utan tvekan Dmitrij Gluchovskijs Metro 2034! Missförstå mig inte. Det är en bra bok men jämfört med föregångaren Metro 2033 är den bara medioker.
Årets besvikelse 2: Lästorkan! Överrumplad av livet, döden och ett nytt jobb hade jag helt enkelt inte ork nog för böckerna.
Årets ångest: Vägen av Cormac McCarthy. Hjärtskärande men gudomligt bra!
Årets Så kan det gå: Slaughterhouse 5 av Kurt Vonnegut. Han dömdes till 6 månaders fängelse. Där dog han i lunginflammation. Så kan det gå. Så. Kan. Det. Gå. Cyniskt, lågmält, flummigt. Underbart!
Årets utmaning: Boktolva i 13 delar. Det gick väl sådär med den då. Se Årets besvikelse 2. 
Årets inspiration: Aldrig har jag varit så sugen på att måla stora mästerverk som när jag läste Stephen Kings Duma Key.
Året i ett nötskal: Det lästes inte mycket i lyan men det som lästes var bra. Kvalitet före kvantitet, eller?

tisdag 10 januari 2012

När valen blir för många

Solen skiner och jag borde väl, i ärlighetens namn gå ut och få mig lite D-vitamin. I denna mörka, snöfattiga och högst ovintriga vinter gör sig mörkertröttheten/-depressionen ständigt påmind. Att ha möjligheten att gå ut en solig dag borde sannerligen leda till att jag gör just det! Men då måste jag klä på mig.

Det kom för övrigt lite snö inatt. Nästan så att det täcker gräset men bara nästan. Inte alls tillräckligt för att åka skidor. Bara precis lagom för att reta ögat lite. Hinta om vad som skulle kunna vara. Damn vad jag avskyr ovintriga vintrar! De är så onödiga.

Jag börjar i vilket fall återhämta mig från mina förkylda tarmar (tack för det!) och känner mig nästan som en människa igen. En promenad skulle förmodligen hjälpa mig på traven men återigen, då måste jag klä på mig. Annat jag skulle kunna göra är att läsa någon av mina 3 påbörjade böcker, spela lite Zelda och komma ikapp bror igen, ta rätt på lite tvätt/disk/skräp som blivit liggandes under sjukdom. Kanske provköra nya dammsugaren?

Det finn så mycket jag skulle kunna göra så jag tror jag sitter här under täcket och fortsätter göra ingenting istället!

lördag 7 januari 2012

Ett ynkligt livstecken

Nu har jag firat både jul och nyår, jobbat däremellan, tyckt synd om mig själv som måste jobba i mellandagarna (jag skulle gladeligen vara lyxhustru!), jobbat lite efter nyår samt varit magsjuk [edit] ådragit mig förkylning i tarmarna. Jag har inte läst många sidor i någon bok och jag har spelat på tok för lite Zelda Skyward sword. I skrivandets stund sitter jag med svidande mage och tycker synd om mig själv igen. Inte för att jag är sjuk längre men för att ett och ett halvt dygn av denna förlängda ledighet gått åt till att sova och nöta på toalettsitsen, när jag kunnat spendera min tid på så många bättre saker - som att sova och spela TV-spel. En mycket bättre kombo!

Nåja, vad är en bal på slottet?

Andra halvan av långhelgen inleds med mormors köttfärssås och gamla hederliga Ghostbusters. Jag har för övrigt världens bästa mormor som kommer hit med förnödenheter åt mig och pysslar om mina katter när jag är sjuk. Världens bästa, I tell you!