torsdag 28 april 2011

Hoppa jämfota av upprymdhet

Jag läser – nej, förlåt – jag slukar senaste numret av Illustrerad vetenskap. Med Dan Simmons The Terror och historien om den olycksaliga Franklinexpeditionen färskt i minnet fascineras jag av kanadensiska forskares senaste upptäckt.

1850 gav sig HMS Investigator ut för att leta efter John Franklins försvunna skepp, Erebus och Terror. Till skillnad från många andra expeditioner valde man att gå mot nordvästpassagen västerifrån och när provianten, efter 2 år fastfrusna i packisen började sina valde man att fortsätta österut till fots. Man blev slutligen upplockade av räddningsfartyg och alla utom tre besättningsmän överlevde strapatserna. Skeppet Investigator har ingen sett sedan det övergavs. Det vill säga, fram till i somras då det hittades av kanadensiska marinarkeologer.

bild från www.illvet.se

Repotaget är fyra uppslag långt och berättar om John Franklins försvunna besättning, om Lady Franklins jakt på maken och kapten Robert McClures resa med Investigator. Det berättar också hur det iskalla vattnet bevarat det som finns i det sjunkna skeppet. Till och med papper och skrift. Arkeologerna säger sig vara hoppfulla vad gäller att hitta Erebus och Terror och – om skeppen är kompletta nog – få ett hum om vad som faktiskt hände expeditionen.

Det är så otroligt spännande. Franklinexpeditionen är ett av moderna tiders största mysterier. Nyfiken och vetenskapstokig som jag är kan jag bara avundas de forskare som eventuellt får vara med och göra en sådan upptäckt! Igenkänning och kopplingen till en bra bok gör såklart sitt till. Samtidigt känner jag mig lite kluven. Det är ju trots att mysteriet som ligger till grund för The Terror.

Jag tror dock att vetenskapskvinnan i mig kommer att ta överhanden i slutändan. Jag har fantasi nog att tro stenhårt på Dan Simmons version samtidigt som jag läser om vad som verkligen hände.

tisdag 26 april 2011

Bokalfabet 2.0 - E

Bokstaven E är den femte bokstaven i alfabetet och således också nummer fem i bokstavsleken Bokalfabet 2.0.

1. Först ut är fem ord på E. Associera fritt till böcker – fem ord kan bli fem titlar eller en, det viktigaste är att tipsa om böcker.
Elegant. Eufori. Erkänna. Enkel. Elefant.

Elegant är mrs Ayres på Hundreds hall och även om Främlingen i huset inte blev någon stor favorit så kan jag ändå rekommendera den till alla som älskar en spökhistoria. Mrs Ayres dotter Caroline är till skillnad från sin mor en enkel person. Hon är praktisk och föredrar att handgripligen ta sig an alla tänkbara uppgifter.

Erkänna är något Raskolnikov borde göra när han i Brott och straff yrar omkring i febrig förvirring. Detta erkännande är dock något som sitter extremt hårt åt och vi får därför följa honom genom hans moraliska dilemman.

Eufori är lite av den känsla jag (och andra) njuter av nu då det är vår. Vår är det också då Lillan kommer till jorden i Majas visa (en sång som min mamma alltid sjöng för mig som barn eftersom jag, precis som Maja är född i maj). Maja tittar på naturen är ett måste för alla nyfikna barn. Med den i högsta hugg odlade jag groddar och studerade myror med förstoringsglas. En självklar association, tycker ni inte det?!

Ordet elefant får mig osökt att tänka på Pellefant. Denna självgoda och ganska dryga leksak som skapades av Bamses pappa – Rune Andréasson.


2. Den andra uppgiften är att presentera en litterär karaktär med för- och/eller efternamn på E.

Edmund Pevensie känner sig ofta förbisedd av sina äldre syskon och när de tillsammans kommer till Narnia i Häxan och lejonen förråder han dem till Den vita häxan. Under berättelsens gång inser han dock sina fel och slåss i slutändan tillsammans med Aslan och syskonen mot häxan. Han är en av huvudkaraktärerna också i de följande två böckerna och har mindre roller i ytterligare två.

3. Lyft fram en europeisk författare du tycker får på tok för lite uppmärksamhet.

Förra året fick jag – av en ren händelse – hem ett exemplar av Lena Anderssons Duck city, en svart komedi med udden riktad på USA. Hur mycket det skrivits om Andersson och hennes böcker har jag faktiskt ingen aning om men det kan inte vara överdrivet mycket, jag hade aldrig hört talas om henne förut. Hon hade något jag fastnade för och jag skulle mer än gärna läsa fler av hennes böcker.

måndag 25 april 2011

Tematrio - (Påsk)häxor

Det är som fortfarande påsk och således blir det ännu en trio med påskanknytning.
Berätta om tre berättelser med häxor i. Välj genre efter tycke och smak.


1. Jag har aldrig varit speciellt lättskrämd. Eller – kanske har jag varit lättskrämd men gillat det, fått en kick och fascinerats. Min bror har dock inte alltid gillat att bli skrämd och berättelsen om Pomperipossa var något av det läskigaste han visste som barn. Det är faktiskt en bok han lovat att aldrig läsa för sina egna barn. Själv tycker jag fortfarande om den och rekommenderar den varmt till alla barn – stora som små – som är förtjust i en lite smått otäcka historier.

2. Jag – som den nörd jag är – kan inte skriva om häxor utan att nämna Terry Pratchetts häxor. Dessa sanlösa damer är omåttligt intelligenta, hysteriskt roliga och förbaskat skickliga på sitt jobb (även om det inte alltid blir som man har tänkt sig). Vi möter dem först i Trollkarlens stav och sedan i flertalet böcker, bland annat mina favoriter Herrskap och häxor, Masker och Carpe Jugulum.

3. En manlig häxa – eller magiker – får man väl ändå påstå att Pug är. Raymond E. Feists serie Riftwar saga börjar med boken Magician. Jag köpte en begagnad utgåva för 2 nya zeeländska dollar när jag var där 2008, jag lämnade sedan boken i en byteshylla på ett hostel. När jag kom hem ångrade jag mig och beställde således hem boken i nyskick för dyra pengar, samtidigt som jag även köpte bok två (Silverthorn) och tre (A darkness at Sethanon) i samma serie. Bok fyra, fem och sex fick följa med hem i senaste bokbeställningen och av det kan vi nog dra slutsatsen att jag varmt rekommenderar även denna serie. Man ska inte låta sig avskräckas av mina sex inköpta böcker (som bara är en liten del av hela romansviten), det räcker gott bara att läsa de första tre.

Utan internet försmäktar vi på denna ö

Det är inte helt sant, pappa och jag äger varsitt fullt fungerande mobilt internet som självfallet följer med ut skärgården när vi åker dit. Det fungerar lite halvtaskigt men tillräckligt bra för att blogga.

Däremot saknas tiden när hela storfamiljen är där och firar påsk. I synnerhet är det väl två pojkar – 4 och 8 år gamla – som kräver fasters uppmärksamhet. En uppmärksamhet som de får mer än lovligt mycket av! Den lilla tid fastern hade för sig själv spenderade hon tillsammans med en viss Windup girl.

Väl hemma på fastlandet igen har fastern och hennes bok intagit hammocken. Det kan mycket väl vara den bästa läsplatsen i världen. En stilla gungande hammock, en värmande sol och en svag bris, fågelkvitter och två gosiga katter. Ja, det är faktiskt så nära himmelriket man kan komma.

lördag 23 april 2011

What's in a name?

Att få gå hem 20 minuter tidigare från jobbet. Att dricka den första koppen kaffe på morgonen. Att promenera hem i soluppgången. Det är de små sakerna som är den stora behållningen med livet. Det är de som ger den största njutningen.

På samma sätt är det de små texterna – titlarna – som ger mig det största lässuget. Spännande titlar. Roliga titlar. Bra titlar. Jag är faktiskt barnsligt förtjust i fängslande titlar och de är många gånger avgörande vid mina bokköp.

Det kan vara säregna titlar som Sputnik sweetheart, eller långa stämningsfulla dito som Den vidunderliga kärlekens historia.

Jag tycker om när författaren lagt ner möda på att hitta ett passande namn på sin bok. Ett namn som antingen sammanfattar bokens handling på ett finurligt sätt eller antyder något om berättelsen. Som en nyckel till bokens innersta väsen. För mig är titlar som poesi och poesi bör helt enkelt vara full av hjärta.

Vad som är tilltalande poesi är naturligtvis väldigt personligt. Några av mina favoriter (utöver de i texten), utan inbördes ordning är de nedan.

Neverwhere – Neil Gaiman
Something wicked this way comes – Ray Bradbury
Flickan som älskade Tom Gordon – Stephen King
Ro utan åror – Ulla-Carin Lindquist
Tordyveln flyger i skymningen – Maria Gripe
Vid Vansinnets berg – H.P Lovecraft
Jag minns att jag sprang – Ron McLarty
Spelar min lind, sjunger min näktergal – Astrid Lindgren
Och fjättra Lilith i kedjor – Åsa Schwarz

Det är en ganka brokig skara. Det enda de egentligen har gemensamt är att de känns i maggropen.
Min maggrop.





Detta inlägg är en del av en bloggstafett för att fira Världsbokdagen.
Läs mer om stafetten hos följande bloggare:

onsdag 20 april 2011

Tematrio - Påskekrim

I Norge är det tradition att på påsken läsa deckare – kriminallitteratur. Veckas tematrio är därför, inte helt förvånande baserat på just detta fenomen.
För egen del kommer det bli mer påskescifi än påskekrim, jag är ju som bekant inte jätteförtjust i deckare. Det finns alldeles för många dåliga författare inom genren. En hel uppsjö faktiskt! Att hitta de bra är lika lätt som att hitta ett specifikt grässtrå i en höstack! Har ni bra tips på bra, gärna lite udda deckare så mottages dessa med varm hand. Till veckans tematrio då.

Berätta om tre favoritdeckare!

1. ... och fjättra Lilith i kedjor av Åsa Schwarz har vad jag tycker många deckare saknar: en skön miljö (Stockholm och Södermalm i detta fall, vilket får mig att känna mig hemma), legender om mörka demoner (lööv!) och en modern deckarhistoria i IT-miljö, allt detta utan att på något sätt kännas överdrivet. Jag menar – hur ofta händer det inte att en författare som satt sig in i en fascinerande legend överröser läsare med mängder av onödiga detaljer, bara för att visa att man kan? Kanske är stilen ibland lite stressad men de olika berättelserna vävs samman på ett snyggt sätt som gör att IT och ockultims känns som en självklar kombination.

2. En mässa för de döda av Jean-Christophe Grangé är både utomordentligt bra och ganska usel på samma gång. Scenen är Frankrike, vilket känns som en skön kontrast till de vanliga USA och Storbritannien. Det börjar riktigt bra, historien är välskriven, språket är vasst och mysteriet kretsar kring användandet av den mänskliga rösten. Det är riktigt otäckt, faktiskt något av det läskigaste jag läst.
Sedan tar boken en vändning utan dess like. Grangés faller i fällan jag nämnde ovan och boken blir till en historielektion snarare än en kriminalroman. Konspirationerna blir överdrivna på gränsen till otroliga och ett mysterium måste vara trovärdigt för att vara läskigt. Jag är dock väldigt förtjust i Grangé. Han skriver fenomenala dialoger och har mångfacetterade karaktärer. Boken är – trots missödet straxt efter mitten – en mycket otäck och fascinerande historia.

3. Tio små negerpojkar av Agatha Christie är en klassiker i deckarsammanhang. Det är också en av de bästa mordgåtor Christie har skrivit, för det är en mordgåta, ingen rysare likt böckerna ovan. Intrigen är genialiskt upplagd och tveklöst förvirrande. Det går dock att lista ut vem mördaren är, om man håller tungan rätt i mun. Berättelsen är underhållande och bitvis riktigt medryckande. En isolerad skara människor är karaktäristiskt för Christie och som alltid har de alla en sida de gärna vill dölja.

tisdag 19 april 2011

En inte helt vanlig lördag

På lördag (23/4) är det påskafton med allt vad det innebär. På lördag är det också världsbokdagen och tillsammans med enligt O firar vi detta genom en bloggstaffet. Under dygnet - med start 00.01 och avslut 23.59 - kommer det att publiceras ett inlägg i timmen. Inläggen kommer att, på vitt skilda vis spegla skribenternas kärlek till böcker och läsning.
Länkar till alla inläggen kommer finnas hos enligt O den 23:e.
Mitt inlägg publiceras 10.00.

Bokalfabet 2.0 - D

Fjärde omgången i bokstavsleken – fjärde bokstaven i alfabetet.

1. Fem ord på bokstaven D ska ge en eller kanske fem titlar. Associera hur galet som helst men förklara tydligt hur du tänker.
Orden är: djup, dimma, dåre, dubbel, dam

Denna samling ord leder mina tankar till the Woman in black av Susan Hill, en ödesmättad spökhistoria som utspelar sig på den dimmiga, råkalla engelska landsbygden. När Arthur Kipps reser till byn för att ta hand om kvarlåtenskapen efter en gammal dam spenderar han, som den dåre han är, nätterna i damens gamla hus trots varningar från lokalbefolkningen. Jag vill inte avslöja för mycket men orden dubbel (som i dubbel olycka) och djup passar helt osökt in de också.

2. Presentera en litterär karaktär med för- och/eller efternamn på D.

Döden – i Terry Pratchetts version – är inte grym, bara fruktansvärt bra på sitt jobb, vilket är att samla själar. Han är lång och mager (som ett skelett faktiskt!), har blå gnistor av ljus i sina ögonhålor och han talar alltid i KAPITÄLER. Han är mycket förtjust i katter och i curry men ogillar tankeexperimentet Schrödingers katt eftersom han anser det vara grymt mot djuret i fråga. På det hela taget är han en ganska charmig figur som jag hoppas att jag inte behöver träffa på länge. Mycket länge!

3. Snart är det påsk och då är det deckare som gäller. Vem är din favoritdeckarförfattare?

Jag läser inte mycket deckare – min påsk kommer att vara totalt deckarfri – men när jag läser är det pusseldeckare jag gillar och pusseldeckarnas okrönta drottning är ju Agatha Christie. Jag kan inte annat än älska hennes böcker, framförallt de om Miss Marple. När jag blir en gammal vithårig dam ska jag också spendera min tid med att lösa mysterier och pyssla om en rosenträdgård.

måndag 18 april 2011

The Hobbit vlog!

Solen bara vräker ner utanför fönstret och här ligger jag med årets dunderförkylning. Till råga på allt skulle min jobbsituation för tillfället kunna vara ett praktexempel i en kurs om kaosteori och jag ligger ohjälpligt efter i distanskursen jag läser. Med andra ord - här ligger jag och längtar efter någon form av glada nyheter.

Som på beställning hittar jag en - via en länk på io9.com - Peter Jackson blogg om the Hobbit samt del ett i samme mans videodagbok om inspelningen.



Lycka och pepp! Jag som var så skeptiskt till produktionen av the Hobbit, nu kan jag knappt vänta till premiären nästa år.

Åh, jag är så lättköpt ibland!

lördag 16 april 2011

100 books to read before you die

Såhär mitt uppe i en tuff jobbperiod är det skönt att hitta bra listor. 100 böcker man bör läsa innan man dör (inte fler?). Hur up to date listan är framgår tyvärr inte men kul ändå att se hur jag ligger till.
Titlar i fet stil har jag läst. Kursiverade finns i bokhyllan och/eller på vill läsa-listan.

1.The Hobbit – J. R. R. Tolkien
2.The Road Less Traveled – Dr. Scott M. Peck
3.Catcher in the Rye – J. D. Salinger
4.In Cold Blood – Truman Capote
5.To Kill a Mockingbird – Harper Lee
6.War and Peace – Leo Tolstoy
7.The Great Gatsby – F. Scott Fitzgerald
8.The Three Musketeers – Alexandre Dumas
9.Les Miserables – Victor Hugo
10.World War Z – Max Brooks
11.Education of a Wandering Man – Louis L’Amour
12.Watership Down – Richard Adams
13.The Iliad – Homer
14.The Little Prince – Antoine De Saint-Exupery
15.The Color Purple – Alice Walker
16.Atlas Shrugged – Ayn Rand
17.Paradise Lost – John Milton
18.Ulysses – James Joyce
19.Dracula – Bram Stoker
20.Pride and Prejudice – Jane Austen
21.A Tale of Two Cities – Charles Dickens
22.Brave New World – Aldous Huxley
23.1984 – George Orwell
24.Of Mice and Men – John Steinbeck
25.Gone With the Wind – Margaret Mitchell
26.Shogun – James Clavell
27.For Whom the Bell Tolls – Ernest Hemingway
28.The Stand – Stephen King
29.Lady Chatterley’s Lover – D. H. Lawrence
30.Heart of Darkness – Joseph Conrad
31.The Picture of Dorian Gray – Oscar Wilde
32.War of the Worlds – H. G. Wells
33.A Clockwork Orange – Anthony Burgess
34.The Prince – Niccolo Machiavelli
35.The Art of War – Sun Tzu
36.The Scarlet Letter – Nathaniel Hawthorne
37.Treasure Island – Robert Louis Stevenson
38.Something Wicked This Way Comes – Ray Bradbury
39.Starship Troopers – Robert A. Heinlein
40.Deliverance – James Dickey
41.Lord of the Flies – William Golding
42.The Dark Knight Returns – Frank Miller
43.Season of Mists – Neil Gaiman
44.The Princess Bride – William Goldman
45.Eaters of the Dead – Michael Crichton
46.The Pillars of the Earth – Ken Follett
47.Night – Eli Wiesel
48.Exodus – Leon Uris
49.Contact – Carl Sagan
50.You Can’t Go Home Again – Thomas Wolfe
51.On the Road – Jack Kerouac
52.Blubber – Judy Blume
53.Foundation – Isaac Asimov
54.The Stranger – Albert Camus
55.The Trial – Franz Kafka
56.Rabbit, Run – John Updike
57.Crime and Punishment – Fyodor Dostoevsky
58.The Lion, The Witch and The Wardrobe – C. S. Lewis
59.The Long Goodbye – Raymond Chandler
60.Absalom, Absalom! – William Faulkner
61.Grendel – John Gardner
62.Hour of the Dragon – Robert E. Howard
63.The Executioner’s Song – Norman Mailer
64.Cop Hater – Ed McBain
65.Moby Dick – Herman Melville
66.A Connecticut Yankee in King Arthur’s Court – Mark Twain
67.McTeague – Frank Norris
68.A Game of Thrones – George R. R. Martin
69.Fight Club – Chuck Palahniuk
70.Titus Groan – Mervyn Peake
71.Slaughterhouse-Five – Kurt Vonnegut
72.Twenty Thousand Leagues Under the Sea – Jules Verne
73.The Divine Comedy – Dante
74.Don Quixote – Miguel De Cervantes
75.Robinson Crusoe – Daniel Defoe
76.Wuthering Heights – Emily Bronte
77.The Wind in the Willows – Kenneth Grahame
78.Charlotte’s Web – E. B. White
79.One Hundred Years of Solitude – Gabriel Garcia Marquez
80.The Magus – John Fowles
81.Foucault’s Pendulum – Umberto Eco
82.Middlemarch – George Eliot
83.Frankenstein – Mary Shelley
84.The Complete Sherlock Holmes – Sir Arthur Conan Doyle
85.The Complete Shakespeare – William Shakespeare
86.Rosemary’s Baby – Ira Levin
87.I Am Legend – Richard Matheson
88.The Compete Plays of Aristophanes – Aristophanes
89.The Science of God – Gerald L. Schroeder
90.The Maltese Falcon – Dashiell Hammett
91.No Exit – Jean-Paul Sartre
92.Alexander of Macedon – Harold Lamb
93.Battle Royale – Koushun Takami
94.We Have Always Lived in the Castle – Shirley Jackson
95.Band of Brothers – Stephen Ambrose
96.Ancient Inventions – Peter James and Nick Thorpe
97.The Telltale Heart and Other Writings – Edgar Allan Poe
98.The Call of the Wild – Jack London
99.The Wonderful Wizard of Oz – Frank Baum
100.The Canterbury Tales – Geoffrey Chaucer

29 av 100 tycker jag är bra, speciellt om man tänker att mycket är litteratur jag inte är intresserad av. Det är dock inte helt sant att jag läst Shakespeares (85) och Sir Arthur Conan Doyles (84) verk men jag har läst det mesta.

Sen undrar jag lite hur man väljer böcker. Varför har man t.ex "the Complete Sherlock Holmes sir Arthur Conan Doyle men the Hobbit av Tolkien?

fredag 15 april 2011

Boktolva i tretton delar - Sarah Waters

Främlingen i huset visar ett slitet efterkrigstidens England med ransoneringskort och traumatiserade unga men. Aristokratin är på nedgång och deras herrgårdar rasar ihop omkring dem medan de stolt sitter i sina dragiga gemak och fryser. På Hundreds Hall är det särskilt illa och när bokens berättarjag, Dr Faraday blir ditkallad på ett uppdrag drabbas han av medlidande med den fordom så vackra byggnaden och dess invånare. Dr Faraday, som tack vara sina föräldrars slit arbetat sig upp till skuldsatt småstadsläkare, mer eller mindre tvingar på familjen sina tjänster.

Främlingen i huset är en roman där klassamhället står i centrum. Både stil och förnuft är något medfött och inga moderniteter kan någonsin konkurrera med en dragig riddarsal. Det är också en spökhistoria och en berättelse om kärlek. Kärlek som leder till besatthet och hemsökelse. Det är också en roman som sträcker sig över allt för många sidor och stundvis blir allt för långsam.

Den börjar bra och är trots sitt sävliga tempo mycket medryckande men efter ett par kapitel tappar jag fokus totalt. Det går för sakta och allt jag kan tänka på är min irritation över den bångstyrige och till synes enfaldige Faraday. Jag kan inte alls förstå varför boken är så otroligt hyllad.

Sedan – efter att ha passerat drygt hälften – vänder det igen. Historien blir kuslig, fängslande, en bladvändare som höll mig vaken om natten. Ett tag tycke jag mig nästan höra knackande i mina egna väggar. Det är också det jag tar med mig när nu boken är slut – minnet av en ledsen hund och ett spöke med mycket vassa naglar.

torsdag 14 april 2011

Bokalfabet 2.0 - C

Bokstav nummer tre i Bokalfabetet.

1. Använd följande fem ord och associera till en titel. Det får vara hur långsökt som helst.

Citron, cykel, cikador, celluliter och cymbal.

Inte helt långsökt far mina tankar till Små citroner gula av Kajsa Ingmarsson. Chick lite är inte min grej men åter igen, titeln var så härlig (jag älskar citron) så jag kunde inte låta bli att läsa. Min åsikt om innehållet spar vi till en annan gång men om jag inte minns helt fel så tar sig huvudkaraktären, Agnes runt på cykel då och då. Celluliter har hon förmodligen oroat sig för (annars är det Bridget Jones så det skriker om det) och om det var grannen eller pojkvännen som var musikalisk minns jag inte men alla som har ett musikintresse har provat på cymbaler i skolan. Slutligen associerar jag faktiskt cikadorna till samma bok. Inte för att den utspelar sig på någon exotisk plats utan för att titeln, citronerna och restaurangens mat för tankarna till medelhavet.

2. En fiktiv karaktär från böckernas värld, med för- och/eller efternamn på C.

Hur skulle jag inte kunna tänka på Carrie White? Den utstötta huvudpersonen i Stephen Kings debutroman som med sina övernaturliga krafter sätter hela sin skola i skräck. Detta efter att först ha utstått mobbing och misshandel, både hemma och i skolan.

3. Associera fritt och presentera en bok som på något sätt får dig att tänka på en cirkus.

Varje gång någon ber mig att associera fritt kring ordet cirkus går tankarna till boken Ture Sventon och Isabella. Numer är det kanske bilderna ur filmen med samma namn som är starkast men jag har faktiskt läst boken också. Som alltid när jag läser Ture Sventon retar jag mig på S:et i Sventon. Kan han uttala bokstaven S eller kan han det inte?! Mysteriet i boken rör i vilket fall som helst cirkushästen Isabella och hennes mystiska försvinnande från Cirkus Rinaldo.

måndag 11 april 2011

Bokalfabet 2.0 - B

Andra bokstaven i Bokafabetet.

1. Använd följande fem ord och associera till en titel. Det får vara precis hur långsökt som helst.

Båt, Badkar, Bomber, Berså, Blyg

Badkar, bomber och berså får mig av någon anledning att tänka på Sagan om ringen och hobernas besök hos Tom Bombadill. Där finns såklart inga bomber och ingen berså per se men väl ett badkar och orden tillsammans får mig att associera till historien som helhet. Det är mer en känsla än ett faktisk användande av orden.

Orden båt och blyg kan vi också baka in i Sagan om ringen, båtar går ju västerut från Grå hamnarna och söta Sam är länge blyg in för sin kära Rosa.

2. En fiktiv karaktär med för- och/eller efternamn på B.

Hercule Barfuss är huvudkaraktären i en av världens vackraste – och samtidigt vidrigaste – berättelser. Den vidunderliga kärlekens historia är en fantastisk saga om onda, goda och annorlunda människor, om förutsättningslös kärlek, om hat och hämnd. Det är en brutal kärlekshistoria, en kärlekshistoria som inte är sentimental. Jag gillar inte sentimentala historier men jag älskar det här!

3. Berätta om en bok som innehåller ett bröllop.

Redan titeln – Krönika om ett förebådat dödsfall – avslöjar vad som ska hända och redan i bokens första mening berättar Gabriel García Márquez vem som skall dö. Han heter Santiago Nasar och är kusin till berättarjaget, som 20 år efter händelsen skriver om det överdrivet förebådade dödsfallet. Han undersöker vad som hände före och efter mordet, varför man dödade Santiago Nasar och hur alla utom offret själv kunde känna till vad som skulle ske.
Allt har sin grund i ett storslaget bröllop och en återlämnad brud. Myllret av karaktärer är på intet sätt förvirrande – snarare blir det till en glad skröna, en spännande deckare och en poetisk betraktelse. Allt i en och samma bok.

Boktolva i tretton delar - Haruki Murakami

Att läsa en helt ny författare är inte alltid lätt, inte när det finns en hel uppsjö av böcker att läsa av sagda författare. Uppsjö kanske vi inte kan tala om när vi talar om Murakami men det finns minst sagt ett gäng, så hur väljer man? Jag gör som jag brukar – jag förälskar mig i en titel.

Sputnikälskling är en något egensinnig titel, sådant tilltalar mig. Efter första kapitlet var jag fast och i princip läste jag hela boken under en enda natt.

Intrigen är enkel - ett trassligt triangeldrama och obesvarad kärlek – men den (intrigen) är av underordnad betydelse. Det är karaktärerna som gör boken så spännande. Det är omöjligt att inte tycka om dem eftersom de tycker om sig själva. Hur förvirrade de än är och hur miserabla deras liv än må vara så har de en inneboende stolthet som är fantastiskt attraktiv. Berättelsens magi vill jag tillskriva karaktärernas rika undermedvetna – deras drömmar och deras strävan att förtränga hemskheterna i livet.

Det finns någon slags fängslande lugn över hela denna kaotiska historia. Om alla Murakamis böcker är på det viset vill jag definitivt ha mer!

fredag 8 april 2011

Har vinden vänt?

Den senaste tiden har varit katastrof. Verkligen katastrof! All glädje har lyst med sin frånvaro - läsglädjen, skrivarglädjen, ja nästan också livsglädjen. Jag har endast klivit ur sängen för att jobba och nästa person som säger "men ryck upp dig, det är ju snart vår!" skulle jag kunna knäcka nacken på.

Nu börjar känslorna så smått vakna till liv igen. Har den obligatoriska vårdepressionen vikit hädan för denna gång? Skratten känns inte så ansträngda längre och läsningen flyter faktiskt nöjsamt på. Det är till och med så att det kliar lite i fingrarna efter att få börja pilla ner den där avskyvärda strukturtapeten någon satt upp i mitt sovrum. Strukturtapet - hur tänker man då?! Om jag gör det så måste jag köpa nya tapeter och då blir piffandet äntligen klart. Ja, pilla tapeter är vad jag ska göra på min lediga fredag. Kul!