fredag 3 juni 2011

En bok är en ovärderlig följeslagare

Alla som tycker om att köa räcker upp en hand!
Nej, jag tänkte väl det. Köer är alltid tråkigt och om ni är det minsta som jag hamnar ni alltid bakom någon som ska dividera, ångra sig, bara inte behärskar det där med kortbetalning eller bestämmer sig för att betala hela summan i enkronor. Frustrerande är bara förnamnet men oftast bara om du står där själv. I sällskap med en vän går tiden alltid fortare. Trots det är det oss inte alltid förunnat att få shoppa i sällskap med någon utan vi får genomlida tiden med omgivande människor på egen hand.

Nu tycker jag förvisso att det kan vara sällsynt fascinerande med människor. Om jag är på sådant humör kan jag studera, filosofera och fantisera i det oändliga. Till alla andra tillfällen har jag min bok. Med en bok i bagaget är jag aldrig ensam. Den håller mig sällskap när jag köar, när jag åker pendeltåg, när jag måste äta lunch utan sällskap och när jag genomlider skräckfyllda kval i väntrummet hos tandläkaren. Med en bok kan jag verkligen njuta av att bara ligga i soffan/hammocken/sängen och slappa.

En bok är en ovärderlig följeslagare. Den kan vara en vän när man är ensam, en gemensam punkt när man träffar nya människor, ett sätt att minnas någon man saknar. En bok kan vara ett äventyr, en romans, en tankeställare. Jag kan läsa för att fly verkligheten men lika ofta läser jag för att få nya perspektiv. En bok kan öppna mina ögon för ett annat sätt att tänka, den kan bygga broar och skapa gemenskap. En bok är ofta så mycket mer än vad man tror och varje lästillfälle har sin egen charm.

Det är därför har jag så svårt att svara på frågan om varför jag läser. Det är liksom lite som att svara på frågan om livet, universum och allting. Kanske ska jag också börja svara 42?!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar