* Faust Eric är kanske inte den bästa av Terry Pratchetts Skivvärlds-romaner. Det är en humoristisk saga om en 14-årige Eric. Allt han vill är att få tre önskningar uppfyllda. Inget märkvärdigt: Att bli odödlig, att härska över världen och att få världens vackraste kvinna. När han fuskar lite med demonbesvärjelser lyckas han frammana - Rensvind... Vi får följa paret på en resa genom tid och rum, vilken slutar med att Eric önskar att aldrig träffat trollkarlen och hans fördömda vandrande bagage. Det är kvicktänkt och roligt men ofta för övertydligt och ytligt. Jag saknar Pratchetts normala djup och underfundigheter. Ett måste i Discworldsamlingen dock!
*Eragon påbörjades då författaren Chistopher Paolini var endast 15 år gammal. Jag blev rekommenderad denna som en "gudomligt bra bok, ett måste för alla Tolkien-älskare" och absolut, Eragon är en bra bok. Det är klassisk fantasy med drakar, alver och kampen mellan gott och ont. Det är en fängslande historia. Mycket fängslande! Ändå kan jag inte dela åsikten "gudomligt bra". Stundom är den briljant men lika ofta är den övertydlig och som läsare är det få saker jag avskyr mer. Vissa saker bör bara lämnas åt läsarens egen fantasi! Vissa saker bör också betraktas som självklara, utan förklaring. Skillnader mellan vår värld och den påhittade behöver inte ska inte förklaras!
*Evig natt av Michelle Paver har undertiteln "en arktisk spökroman". Spöken och isolerade platser, gärna ogästvänliga sådana får mitt hjärta att klappa lite extra. Förväntningarna på den här boken var enorma och Evig natt lever upp till dem utan problem. En fattig, hopplös man vid namn Jack följer med som radiotelegrafist på en forskningsexpedition till Gruhuken, Spetspergen. Expeditionen är otursförföljd och den arktiska sommaren är kort. Snart befinner sig Jack ensam kvar. Det här är riktigt bra! Det är arktisk kyla, isolering, utsatthet och hot i mörkret när det är som bäst!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar