Fåglarna kvittar och katterna leker som tokiga bland de torra (!) löven. Jag sitter lutad mot väggen, med filten om benen och njuter av solen som skiner på näsan. Det är helt fel upplägg för Stephen King men jag njuter! Jag vågar knappt tänka tanken men det känns lite som vår i luften.
Det är inget jag säger högt. Det är bara februari och vi har flertalet bakslag framför oss. Jag sitter bara här och drömmer om solvarma krokus, tulpaner och solvarma gräsmattor. Jag som brukar älska vintern! En riktig vinter... Det finns inget att älska med den regniga, skitiga och mörka så kallade vinter vi nu genomlidit. Den har bara varit deprimerande. Jag som aldrig fryser är genomkall, inte så mycket i kroppen som i själen. En värmande sol och kaskader av färggranna blommor. En doft av hägg och syren. Känner ni hur lockande tanken är?
Idag - när jag sitter här mot söder och läser - är det vår och jag tänker inte vända mig och mot blankisen och snödrivorna runt hörnet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar