4. Kolla! Här är en bild från mitt vardagsrum

Zombiekatten jagar bison.

Grattis på födelsedagen professor Tolkien

Det skålas för Tolkien idag och det med rätta. Själv firar jag hans födelsedag med att komma in alldeles försent i Konungens återkomst, vilken visas på sjuan denna kväll. Förvisso har jag de förlängda versionerna i min ägo och de inte bara innehåller en hel massa mer nördigheter, de saknar också denna fördömda reklam, men det är ändå något visst med att se filmen på TV. Jag vet inte, men det är detsamma som att se sina favoritserier på TV. En vet att andra tittar samtidigt och det skapar någon inbillad form av gemensamhetskänsla.

Mitt firande sträcker sig alltså inte längre än så. Jag ska läsa ur min vanliga att läsa-hög ikväll men planerar att ha en Tolkien-bok på gång till Tolkien reading day den 25/3. Hur vida jag har några planer för Hobbit-day 22/9 återstår att se, men det kan mycket väl hända att vi ses under ett kalasträd någonstans.

3. En grej jag skulle vilja lära mig

Åh, jag skulle så vilja lära mig att skriva som Neil Gaiman. Jag tänker att han så ofta sätter de precisa orden på mina känslor, på mina tankar och vänder på dem till dess att även den vidrigaste historia är vacker. Min stora dröm är att kunna skriva med samma finess och utstråla samma känsla av att det är det mest självklara i världen att skriva så. 

Kanske handlar det mer om att våga sätta orden på pränt, än att kunna. I så fall vill jag lära mig att våga.

2. Om jag blev tvingad (under pistolhot) att tatuera in ett citat från en låttext i svanken...

Jag älskar tatueringar, men ska det vara i svanken får det banne mig vara under pistolhot..! Det är ju alltid svårt att komma på något bra sådär under press också. Om jag kunde komma på det mitt i skräcken och stressen så finns två saker jag skulle kunna tänka mig. Båda texterna är från samma låt, Metallicas The thing that should not be (älskar Lovecraft-referenserna!):

Hybrid children watch the sea

Pray for father roaming free

eller:

Not dead which eternal lie

Stranger eons Death may die

Drain you of your sanity

Face the thing that should not be

MEN nu sa vi ju under pistolhot. Det var ju förutsättningen för att jag skulle placera tatueringen i svanken. Under pistolhot skulle jag kanske på sin höjd komma på Hej tomtegubbar, slå i glasen.

1. Kolla! Här är en bild jag gillar som jag hittade i min telefon.

 Undrar över snarare än gillar kanske. Förbjudet att grilla på biltaket?

Bloggkalender

Onekligen har knåpat ihop en fin bloggkalender för januari månad. Jag må vara en dag sen men en dag är ingen dag och jag 1. Älskar små utmaningar, 2. Behöver få igång bloggandet och 3. Tycker att januari är sååå trist och tråkig. Finns det någon anledning att inte vara med?

Nej, jag tänkte väl det!

The Twelve av Justin Cronin

The Twelve är vad som händer efter The Passage. Jag tänker inte uppehålla mig vid vad det innebär exakt. Överlevare från första boken blandas snyggt med nya karaktärer och många lösa trådar knyts samman. Ett ödesmättat sökande övergår till målinriktad action. Snaran dras åt.

Jag gillar att både gamla och nya karaktärer vävs in i historien på ett så självklart vis, och att Cronin får mig att känna så starkt för dem allihop. Även för de, låt oss säga mindre trevliga.

Precis som med The Passage gillar jag också att The Twelve är så perfekt lång. Den innehåller inte en hel massa överflödig information som gör den långtråkig, men den känns samtidigt inte överilad. Den känns genomarbetad och varje sida känns väl värd sin läsning. Jag var orolig till en början. Det jag föll för i The Passage var den olycksbådande mystiken och en sådan stämning är svår att behålla under en längre tid. Aldrig kunde nästa bok var lika bra?! Men Cronin gör det snyggt, vrider om det ödesmättade till fartfylld action och sedan tillbaka. Utan att det känns konstlat. 

Lillebror som aldrig läser sträckläste även denna och det gjorde jag också. Jag föredrar nog mystiken i den första boken men The Twelve är en värdig och bra uppföljare. Läs den! Själv väntar jag med spänning på nästa bok.