“The thing about football - the important thing about football - is that it is not just about football.”
Att försöka förklara
handlingen i en bok av Pratchett för någon som inte själv
läser Pratchett är lite som att försöka förklara
en konstig dröm en just haft. Det låter aldrig lika bra
som det var. Jag gör ändå ett försök:
Trollkarlarna på Osynliga
Universitetet har till sin fasa upptäckt att en av de mest
generösa välgörarna har ett krav för att de ska
få ta del av hans generositet, nämligen det att de måste
ha ett fotbollslag och regelbundet (var 20:e år) delta i en
match. Det är flera decenier sedan de senast spelade och de står
nära ruinens brant. Egentligen står de inför det
faktum att de måste nöja sig med tre mål mat om
dagen, men för dessa matglada trollkarlar är det i princip
samma sak.
Fotboll – som det spelar i
Ankh-Morpork – är en brutal sport som allt som oftast slutar
med döden (eller värre) och trollkarlarna har inga som
helst intentioner att delta. Istället ger de sig i kast med att
reformera sporten. Deras lag coachas näst intill perfektion av
Nutt, som i hemlighet brottas med skammen av att faktiskt vara en
ork.
Det handlar alltså om fotboll.
Fast ändå inte.
Det handlar om sportens del av i
stadens själ, hur viktig den (sporten) är och hur den samma
känsla ekar genom geneartionerna. Det är inte odelat
positivt. Sportens mörka sidor läggs fram och vi får
se hur girighet, rasism och huliganism är en del av det väsen
som kallas fotboll. För det är viktigt att komma ihåg:
grejen med fotboll är att det inte handlar om fotboll.
Jag skulle inte kalla detta min favorit
bland Pratchetts böcker men den är en av de bättre.
Kanske är jag lite partisk som en älskare av fotboll men
det må så vara. Pratchetts sätt att förmedla
sin till synes ändlösa fantasi med hjälp av humor och
satir går inte att förklara. Han gör det i vilket
fall strålande, även här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar