Där. Till vänster. På kökssoffan sitter jag. Det ska erkännas att det inte är en ny bild. På en ny bild hade varken bordet eller soffan synts under högen av bråte... Men då var det fint! Och vårlikt!
tisdag 7 januari 2014
måndag 6 januari 2014
6. Hepp! Dagens boktips
När vi ändå är inne på Neil Gaiman: Läs Neverwhere! Gör det bara! Den har allt som en bra bok ska ha: ett driv och en självklarhet i språket utan att historien för den sakens skull skrivs en på näsan, levande och färgstarka karaktärer med både bra och dåliga sidor, äventyr, skratt, kärlek och dödsföraktande mod. Dessutom har den några av mina favoritingredienser: London, tunnelbana, en stad under staden och en lek med alla de fantasieggande namn på saker och platser som man så ofta finner i städer. Framför allt i London.
Den är ibland nervkittlande otäck, ibland rolig, ibland blodig och alltid mycket välskriven. Det är en bok jag vill och kan läsa om och om igen. Så, läs den! Typ nu.
söndag 5 januari 2014
lördag 4 januari 2014
Fragile things: Short fictions & wonders av Neil Gaiman
There are so many fragile things, after all. People break so easily, and so do dreams and hearts.
När jag övade på att läsa noveller valde jag Neil Gaimans Fragile things: Short fiction & wonders, och det var ett av de bästa val jag kunde göra. Novellsamlingar har en tendens att bli en serie kortare historier, alla i samma tempo och alla ungefär lika långa. Det gör mig lätt uttråkad. Gaiman blandar korta och långa historier med poesi och historier inuti historierna, allt i ett varierande tempo. Sådant håller igång intresset och viljan att utforska samlingen vidare.
Att utforska Fragile things är ett måste. Samlingen är fylld av av vackra men vrickade historier, alla läsvärda, vissa bättre än andra men ingen lämnar mig oberörd. Stämningsfull poesi blandas med makabra drömmar, magi och det annorlunda är ständigt närvarande.
Jag har ofta svårt att sträckläsa novellsamlingar, kanske är de inte till för att sträckläsas heller, men just Fragile things kan jag inte lägga ifrån mig. Jag fascineras över det makabra, fängslas av det magiska och lockas ständigt att läsa om det obehagligt annorlunda. Sådan är jag oavsett vilken författare jag läser, men Neil Gaiman lyckas oftare än andra med att trycka på precis de rätta knapparna.
fredag 3 januari 2014
Grattis på födelsedagen professor Tolkien
Det skålas för Tolkien idag och det med rätta. Själv firar jag hans födelsedag med att komma in alldeles försent i Konungens återkomst, vilken visas på sjuan denna kväll. Förvisso har jag de förlängda versionerna i min ägo och de inte bara innehåller en hel massa mer nördigheter, de saknar också denna fördömda reklam, men det är ändå något visst med att se filmen på TV. Jag vet inte, men det är detsamma som att se sina favoritserier på TV. En vet att andra tittar samtidigt och det skapar någon inbillad form av gemensamhetskänsla.
Mitt firande sträcker sig alltså inte längre än så. Jag ska läsa ur min vanliga att läsa-hög ikväll men planerar att ha en Tolkien-bok på gång till Tolkien reading day den 25/3. Hur vida jag har några planer för Hobbit-day 22/9 återstår att se, men det kan mycket väl hända att vi ses under ett kalasträd någonstans.
3. En grej jag skulle vilja lära mig
Åh, jag skulle så vilja lära mig att skriva
som Neil Gaiman. Jag tänker att han så ofta sätter de precisa orden på
mina känslor, på mina tankar och vänder på dem till dess att även den vidrigaste
historia är vacker. Min stora dröm är att kunna skriva med samma finess
och utstråla samma känsla av att det är det mest självklara i världen att
skriva så.
Kanske handlar det mer om att våga sätta orden på pränt, än
att kunna. I så fall vill jag lära mig att våga.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)