lördag 12 februari 2011

Day 10 - Your favourite classic book

Det där med klassiker är ju alltid klurigt. Många blir vi tvingade att läsa i skolan och sådana böcker uppskattas sällan. De anses vara tråkiga, inte för att de är tråkiga utan just för att man är tvingad.

Jag hade turen att inte behöva läsa Dostojevskij i skolan, det gjorde att jag kunde läsa Brott och straff helt av egen fri vilja. Brott och straff anses väl i allmänhet vara väldigt svår men jag är inte säker på att jag håller med. Jag tycker att den är fängslande och faktiskt ganska kul. Ja – inte kul som i 'rolig historia' men många gånger kan jag tycka att Dostojevskij använder ett språk som gör historien aningen komisk mitt i sitt elände. Jag kan villigt erkänna att jag sträckläste den boken och jag tycker att fler borde ge den en chans. Det är den värd!

Annars är ju en klassikerfavorit Bram Stokers Dracula. Jag menar – jag älskar skräck i allmänhet och vampyrer i synnerhet så allt annat än kärlek till den boken vore ju faktiskt konstigt.

fredag 11 februari 2011

Day 09 - A book you thought you wouldn't like but ended up loving

I och med förra årets utmaning att läsa minst 5 nobelpristagare läste jag en bok av Herta Müller och blev obeskrivbart besviken. Så självömkande och tråkigt! Jag motstod nätt och jämt impulsen att riva sidorna ur boken, så arg blev jag över att ha blivit lurad att spendera min tid på sådan skit.

Det var med den erfarenheten i färskt minne jag gav mig på Gabriel García Márquez roman Krönika om ett förebådat dödsfall. Titeln talar om vad som ska hända och redan i bokens första mening namnges mannen som ska dö. Hur bra kan det bli?!

Riktig jävla bra, för att använda ren men inte allt för vacker svenska. Berättelsen utspelar sig i en by på den Colombianska Atlantkusten och handlar om timmarna före mordet på Santiago Nasar, hur förberedelserna fortgår och hur rykten om mordet sprids. Varför han ska mördas är till en början oklart men allt eftersom detaljer byggs på med hjälp av domprotokoll och intervjuer klarnar anledningen en smula. Alla utom Santiago själv vet att han ska dö.

Kronologin är skruvad och språket är avskalat men levande. Kombinationen gör berättelsen både spännande och komisk (som i rolig inte fånig). Det är inte utan att jag fler gånger kommer på mig själv när jag hoppas och tror att Santiago Nasar ska klara sig undan, trots att jag vet precis hur det slutar.

torsdag 10 februari 2011

Day 08 - Most overrated book

Den mest överskattade boken? Den mest överskattade? Den?! Alltså, pratar vi överskattade böcker kan vi prata i timmar. Hur många överhypade böcker finns det inte? Böcker som lever på att vi lättlurade människor tror allt vi hör i TV-reklamen.

Nåväl, Martina har täckt upp ganska bra på fronten överskattade böcker. Själv tänker jag ägna mig helt åt mitt eget lilla hatobjekt. Det har blivit till ett hatobjekt faktiskt, inte för att boken är dålig nog att hatas utan för att folk envisas med att älska den fast den inte förtjänar det.

Vi pratar Da Vinci-koden av Dan Brown. Den förtjänar ärligt talat inte all den publicitet den har fått. Alltså – idén är fascinerande. Konspirationer, uråldriga sammansvärjningar och hemliga chiffer som kan kullkasta hela vår världsbild. Indeed – det är spännande!

Eller kunde vara... om inte boken var så illa skriven. Jag blir besviken på författare som måste förklara allting femton gånger för att läsaren inte ska behöva tänka själv. Jag gillar att tänka själv! Jag gråter blod när karaktärer är så endimensionella och förutsägbara som Browns karaktärer och när vi ändå är inne på förutsägbar; man kan gissa sig till varenda vändning i historien flera sidor i förväg. Boken har en viss stämning men herregud, hur många böcker har inte det?! Jag vet många mycket bättre böcker som har det! Därför går priset för Mest överskattade bok till just Da Vinci-koden.

Jag älskar snö men kanske inte så mycket just när det snöar blötsnö...

Det är så härligt att komma hem från jobbet klockan halv nio på kvällen! Att slira fram i snömodd, skotta parkeringsplatsen, pulsa runt med snö långt upp på byxbenen och sen skotta lite mer hemma framför dörren. Det är lite extra kul att göra det svälthungrig!

Alltså, jag älskar snö! Det gör jag verkligen men den gör sig liksom bäst när den redan ligger och framförallt gör den sig bättre när det är minusgrader. Så, eftersom det är februari och därmed troligen minst en månad kvar på vintern kan vi väl bestämma att det snöar färdigt nu och sedan blir 5 minus o sol?

Ja, det låter som en bra plan. Vi beslutar det helt enkelt!

onsdag 9 februari 2011

Day 07 - Most underrated book

Ujuj, va svårt! För att hitta en verkligen underskattad bok måste man ju lyckas hitta de där guldkornen ingen annan sett och det är ju – ja nästan omöjligt.

Bortglömda? Ja. Undanskymda? Absolut!

Har du hört talas om Dödsmatchen av Andy Dougan? Jag kom över boken av en ren händelse, annars hade jag aldrig läst den. På ytan tycks den handla om spillrorna av det legendariska FC Dynamo Kiev som utmanade de ockuperande nazisterna i en fotbollsturnering. Börjar man väl läsa hittar man också en historia om rädsla och hopplöshet i de tyskockuperade delarna av Östeuropa men också om mod och spirande förtröstan.

Utan några som helst förväntningar blev jag positivt överraskad av Dödsmatchen och förmodligen (även om det bär mitt hårda heavy-metal-jag emot att erkänna) fällde jag mer än ett par tårar under resans gång.

tisdag 8 februari 2011

Day 06 - A book that makes me sad

Det finns en bok som för evigt kommer ge mig den där hjärtskärande känslan av bottenlös sorg. Tanken på en flicka, så vilsen och som så hopplöst tappar fotfästet i tillvaron är frustrerande. Jag känner mig maktlös när jag läser Go ask Alice. Det gör ont i hjärtat. Allt jag skulle vilja göra är att ta henne i famnen, krama om henne hårt och tala om att allt kommer bli bra. Tyvärr så blir det inte så...

måndag 7 februari 2011

The amazing Terry and his wonderful books


När jag skrev inlägget till gårdagens rubrik blev jag påmind om att jag faktiskt missat många av Terry Pratchetts senaste böcker. Av titlar utgivna de senaste 10 åren har jag läst alldeles för få och efter Monstrous regiment har jag – och nu skäms jag – inte läst någon! Så kan jag faktiskt inte ha det. Det är hög tid för en utmaning!

Året är ännu ungt och det kanske inte är försent för ett nyårslöfte till. Härmed lovar jag mig själv att läsa minst 5 Pratchett-böcker under 2011! Jag ser fram emot varenda stavelse.